Nudelvariant #1234 - Fattig mans inlägg
Det hade varit trevligt att få inleda med något mer exklusivt, men det är hårda tider nu, hårda och knapra, och man får klara sig med vad man har.
En av mina ständiga favoriter oavsett ekonomisk situation är det här med nudlar och blanda ihop vad som råkar finnas hemma. Inleder med att koka upp vatten i vattenkokaren, för det är snällt mot miljön och framför allt går det snabbare. Bra när man är hungrig. Jag tar fram en gryta, lägger i ett nudelpaket (ett extra billigt och plastsmakande märke), en handfull snabbmakaroner (det finns inte mycket mer kvar i paketet) för att dryga ut nudlarna (och för att jag gillar hur variationerna i form och konsistens komplementerar varandra) lite wokgrönsaker som råkar befinna sig i frusen, och ett par bitar spenat från påsen bredvid. Salt och olja. Oljan för att vattnet inte ska koka över när det börjar bubbla ordentligt. Det fungerar.
Sist häller jag i vattnet som inte riktigt hade börjat bubbla i vattenkokaren men jag kände mig rebellisk och även otålig. Sedan väntar jag. Väntar tills det börjar koka och väntar dom tre föreskrivna minuterna och väntar en stund till eftersom jag gillar min pasta överkokad. När det är klart häller jag av vattnet, häller i en aning olja för att pastan inte ska klibba, och börjar krydda. Jag gillar krydda. Kryddpåsen från nudelpaketet, räksmak, och en oanvänd påse från annat gammalt nudelpaket (stark smak) fick sällskap av vitlökspulver (det åker alltid i) och pizzakrydda.
För mycket krydda? Jag vet inte. Det fanns en period då jag verkligen tog för mycket och smakerna emellanåt tog ut varandra fast jag har förhoppningsvis blivit bättre.
Grytan på spisplattan igen, röra om och se till att det är ordentligt varmt, tar bort, lägger upp på tallrik, avslutar med att sprida ost från den rivna ost-blandningen Rikard lämnade, sprider över allt eftersom jag glömde blanda i. Det går bra ändå. Det blir gott. Jättegott. Glömde fotografera måltiden så det blev en bild på den odiskade tallriken istället.
Under tillagningen lyssnade jag på Division of Laura Lees senaste skiva, Violence Is Timeless. Skitbra. Det var inget planerat val utan bara som det föll sig. Det är svårt att säga om Violence Is Timeless är perfekt musik för pastakokning, däremot skadade det absolut inte. Passande energiskt, jag kunde svänga runt ett par varv på köksgolvet utan att spilla alltför mycket omkring mig. Som det rör en fattiglapp till nudeltillagare, och således ligger det helt i takt med inläggets ekonomiska tema, lyssnade jag via reklamfinansierad Spotify, där tyvärr bara divisionens senaste ligger tillgänglig. Var är resterande?
